SÄ vÀljer du rÀtt skidor
VÀgen till det perfekta Äket börjar i valet av skidor. Se filmen eller lÀs mer lÀngre ner.
Om varför det Àr viktigt att köpa rÀtt skidor.
Valet av skidor kan vara helt avgörande i jakten pÄ det perfekta Äket. Som sista lÀnken mellan kroppen och snön har skidorna en enorm betydelse för din Äkning. Den kan göra upplevelsen i backen bÄde enklare och roligare, eller fÄ dig att ta nÀsta steg i din utveckling. Allt för enkla skidor till en erfaren Äkare Àr som att köpa en lyxbil med dÄliga dÀck. Medan en nybörjare som satsar pÄ för avancerade skidor kommer fÄ det hopplöst svÄrt att hantera dem. Att vÀlja skidor Àr en hel vetenskap. Det kan lÀtt kÀnnas övervÀldigande nÀr man stÄr inför en ocean av alternativ i frÄga om bredd, spann, svÀngradie, vridstyvhet och flex. Men det finns en enkel frÄga som du alltid ska ta avstamp i:
Vad vill du ha ut av din Äkning?
Gillar du snabba svÀngar passar en slalomskida med kort svÀngradie. Kör du hellre lÄnga, svepande skÀr ska du kolla in en skida med lÀngre svÀngradie. Föredrar du att Äka offpist köper du en bredare freerideskida och hÄller du dig mest i pisten vÀljer du en smalare pistskida.
Exempel 1: TvÄ personer Àr lika lÄnga, men den ena vÀger 60 kg och den andra 80 kg. DÄ ska den som vÀger mer vÀlja en lÀngre och/eller styvare skida Àn den som vÀger mindre.
Exempel 2: TvÄ personer Àr lika lÄnga och vÀger lika mycket, men den ena trÀnar sÀllan och den andra trÀnar regelbundet. DÄ kan den mer vÀltrÀnade ha fördel av en nÄgot lÀngre och/eller styvare skida, eftersom den kommer att orka trycka ner stÄlkanten mer i snön.
En annan bra tumregel Àr att hellre vÀlja en skida som Àr lite över din förmÄga Àn lite under din förmÄga. De allra flesta vill kunna utveckla sin Äkning och för att göra det behöver du en skida som tillÄter dig att göra framsteg. Köper du en skida som Àr för mjuk eller helt enkelt inte tillrÀckligt bra, sÄ Àr det skidan som sÀtter grÀnserna och inte du sjÀlv. SÄ kÀnner du att du vill vidare till nÀsta nivÄ, Àr det vÀl vÀrt att satsa pÄ en mer avancerad skida.
Med nya material, konstruktioner och geometrier Àndras förutsÀttningarna stÀndigt för vilka egenskaper som kan kombineras i en enda skida. Detta har resulterat i att mÄnga skidor idag har ett bredare anvÀndningsomrÄde Àn tidigare. Vilket innebÀr att mÄnga moderna pistskidor har relativt bra egenskaper Àven utanför pisten och att de flesta offpist-skidor fungerar relativt bra Àven i pisten. Det har helt enkelt blivit enklare att hitta en skida som fungerar till det mesta.
Idag anvÀnds exempelvis rockerprofilen, som frÄn början bara hittas pÄ offpistskidor, pÄ i stort sett alla typer av skidor. Rocker Àr en upphöjning fram och ibland Àven bak, som ger skidorna en konvex figur. Detta gör att bredare skidor gÄr att köra med Àven i pisten och ger överlag ett bÀttre flyt oavsett snödjup och underlag. Oddsen för att du ska hitta just din optimala skida har med andra ord aldrig varit bÀttre.
TĂNK PĂ ATT
- VÀlj alltid skida efter var, nÀr och hur du vill Äka.
- Köp inte en för hÄrd skida om du vÀger lite mindre.
- Köp inte en för mjuk skida om du vÀger lite mer.
VISSTE DU ATT
Rockertekniken, som initialt utvecklades för offpist, finns i dag pÄ alla skidtyper. Den allra första rockerskidan var Volant Spatula som kom vintern 2002 och designades av friÄkaren Shane McConkey. Inspirationen hÀmtades frÄn en surfingbrÀda.
SKIDTYPER
Om valet mellan pist, park, freeride och all mountain.

All mountain. Som namnet antyder Ă€r det hĂ€r en skida för hela berget och för alla snötyper. Passar dig som Ă„ker till Ă
re eller SĂ€len för att köra pist, men Ă€ndĂ„ vill ha möjlighet att ta en svĂ€ng i pudret nĂ€r det snöat ordentligt. All mountain Ă€r dessutom roliga och lĂ€ttĂ„kta i klassiskt vĂ„rslask dĂ„ skidans bredd gör att den inte skĂ€r ner lika djupt och ligger stadigare mot snön. Skidorna har normalt en midja pĂ„ 85â100 mm och en svĂ€ngradie pĂ„ 16â25 meter.
Passar för: All mountain Àr den skidtyp som Àr mest populÀr bland medelÄkare, men Àr Àven populÀr bland avancerade Äkare. Den Àr ett mellanting mellan pist och freeride, vilket gör att den passar nÀstan alla nivÄer och underlag. För dig som bara vill ha ett par skidor, Àr all mountain ett vÀldigt bra val.
Pist. Det hĂ€r Ă€r skidan för alla som i första hand vill köra pist. Skidans smala midja pĂ„ 70â85 mm gör att den Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att fĂ„ upp pĂ„ kant, vilket ger ett bĂ€ttre grepp pĂ„ hĂ„rda och isiga underlag, men Ă€ven i nypistade backar. Den typiska pistskidan har ett lĂ„ngt spann under foten som ger en skönt fjĂ€drande kĂ€nsla. SvĂ€ngradien gĂ„r att variera beroende pĂ„ om du föredrar tvĂ€ra slalomsvĂ€ngar eller större och mer svepande svĂ€ngar.
Passar för: Det finns pistskidor för alla typer av Äkare. Om du Àr erfaren bör du satsa pÄ ett par med hög vridstyvhet, det ger mer exakta skÀr och högre acceleration ut ur svÀngen. Men det finns ocksÄ mÄnga mjuka och mer lÀttsvÀngda varianter som passar nybörjare.
Freeride. Skidan för dig som inte tvekar att offra bra pistĂ„k i jakten pĂ„ det perfekta puderĂ„ket. Den breda midjan hjĂ€lper dig att komma upp ovanpĂ„ snön och ger en skön surfkĂ€nsla i djupsnön. De flesta freerideskidor fungerar relativt bra Ă€ven i pisten, men kan lĂ€tt kĂ€nnas lite klumpiga och det krĂ€vs mer styrka av Ă„karen för att orka fĂ„ skidan pĂ„ kant i svĂ€ngarna â speciellt om det Ă€r hĂ„rt och isigt.
För dig som huvudsakligen Ă„ker i Skandinavien Ă€r midjemĂ„tt pĂ„ 100â115 mm oftast optimalt, medan du fĂ„r ut som mest av de klassiska puderparadisen med midjemĂ„tt pĂ„ 115â130 mm.
Passar för: Alla som vill pumpa puder i Japan, Kanada eller Alaska. Freeride Àr snarare en livsstil Àn en Äkstil. Skidan surfar ovanpÄ underlaget, vilket gör att det nÀstan kÀnns som att stÄ pÄ en plywoodskiva. Men freeride stÀller krav och Àr inget för nybörjaren.
Park. Om du spenderar den mesta tiden i parken med mycket hopp och rails Àr en parkskida ett sjÀlvklart val. Den har alltid twintip och Àr ofta lika bred fram som bak för att det ska gÄ att Äka och landa sÀkert bÄde framlÀnges och baklÀnges. Parkskidans tyngdpunkt Àr i regel nÄgot framflyttad, du stÄr alltsÄ nÀrmare skidans mitt, för att det ska bli lÀttare att snurra och göra tricks. TÀnk pÄ att twintip-konstruktionen gör att skidan bör vara lite lÀngre. VÀlj en skida i din egen kroppslÀngd.
Passar för: Dig som vill Äka lekfullt. Parkskidan Àr nÄgot mjukare Àn andra för att de ska bli mer poppiga och spÀnstiga. I vissa fall Àr Àven stÄlkanten förstÀrkt, sÄ att den ska hÄlla bÀttre nÀr du Äker rail. Dock ska det tillÀggas att ingenting hÄller för evigt om man Äker mycket rail.
Topptur. För dig som vill upptÀcka platser pÄ berget dit liften inte tar dig, bör du övervÀga en topptursskida. Det Àr stor variation inom kategorin topptursskidor, men oavsett vilken skida du vÀljer, behöver du stighudar och speciellt anpassade topptursbindningar för att kunna gÄ uppför.
För dig som gÄr kortare turer, spelar inte vikten sÄ stor. DÄ Àr ofta en all mountain- eller freerideskida ett bra alternativ. Visserligen vÀger den mer Àn en riktig topptursskida, men istÀllet kan du fÄ optimala Äkegenskaper utför och en skida som Àven fungerar bra i pist.Gillar du att gÄ mycket och lÄngt, Àr det vÀrt mycket att hÄlla vikten nere. En riktigt topptursskida vÀger mindre, vilket gör turen uppför mer behaglig, men tappar i regel stabilitet utför.
Topptur Àr fantastiskt pÄ mÄnga sÀtt, men var medveten om riskerna. Ta reda pÄ lavinfaran i omrÄdet, Äk aldrig ensam, anvÀnd lavinutristning och se till att lÀr dig hur den anvÀnds.
TĂNK PĂ ATT
- VÀlj svÀngradie efter om du vill ha tvÀra eller stabila svÀngar.
- Komplettera gÀrna med valla, kantslip och skidremmar.
- Glöm inte att bra skötsel förlÀnger livet pÄ dina skidor.
VISSTE DU ATT
Tycker du det Àr tungt och svÄrt att Äka i mjukt vÄrslask? Pröva en bredare pistskida eller en all mountain. Skidans bredd gör att den inte skÀr fast och ligger stadigare mot snön.
Ă KARNIVĂ ER
SÄ ska du tÀnka som nybörjare, medel- och avancerad Äkare.

Nybörjaren. Det finns förstĂ„s mĂ„nga sĂ€tt att definiera en nybörjare pĂ„ skidor, men ett enkelt mĂ„tt Ă€r carvingtekniken. Om du inte klarar att göra en skĂ€rande svĂ€ng med skidan, utan snarare sladdar runt utan kontroll, dĂ„ Ă€r du en nybörjare. Vissa har precis börjat Ă„ka skidor, andra Ă„kte mycket som barn men har inte stĂ„tt i backen pĂ„ 20 Ă„r. För den hĂ€r typen av Ă„kare finns en grundregel â komfort före prestanda. Skidan mĂ„ste kĂ€nnas bekvĂ€m.
Nybörjare kör betydligt lÄngsammare Àn mer erfarna Äkare och fÄr dÀrför inte nÄgon hjÀlp av farten in i svÀngen. DÀrför Àr det extra viktigt att vÀlja en skida med bra grepp. Du bör Àven sikta in dig pÄ en nÄgot smalare, mjukare och mindre vridstyv skida. De flesta skidor för nybörjare Àr pistskidor, eftersom det Àr i pisten som de allra flesta lÀr sig att Äka. Men Àven för den som nöjer sig med att sladda lite försiktigt i gröna backen finns det viktiga frÄgor att stÀlla sig. Hur vÀltrÀnad Àr du? à ker du bara nÀr solen skiner eller Àven nÀr det snöar? Och framför allt: Hur mycket vÀger du?
HĂ€r Ă€r grundregeln att en lĂ€tt nybörjare ska ha en mjuk skida som Ă€r cirka 10 cm kortare Ă€n dig sjĂ€lv. Ăr du en tyngre och/eller starkare Ă„kare kan det dĂ€remot vara bra att gĂ„ upp till en lite hĂ„rdare medelskida, annars kan skidan upplevas som orolig och börja fladdra.
TĂNK PĂ ATT
- Prioritera komfort före prestanda.
- Anpassa skidans hÄrdhet efter din vikt.
- Skidan bör vara cirka 10 cm kortare Àn du.
VISSTE DU ATT
NÀstan alla nybörjare Àr rÀdda för att ramla och slÄ sig, vilket leder till att man lutar sig för mycket bakÄt. Men bakÄtlutning gör det svÄrare att kontrollera skidorna och bör undvikas.

Ett generellt tips till de flesta medelÄkare Àr att försöka vÄga mer. För nÀr du vÄgar slÀppa pÄ farten sÄ kommer skidorna ocksÄ att bita bÀttre. Ett vanligt misstag Àr att medelÄkare köper en skida som ligger snÀppet under deras förmÄga, i stÀllet för snÀppet över. DÄ har man inte utrymme att utvecklas. Ju högre fart du siktar mot desto mer avancerad skida bör du vÀlja.
För mÄnga medelÄkare Àr all mountain ett bra alternativ. DÄ kan du sladda runt med barnen, carva i pisten och ge dig ut pÄ mer krÀvande Äkning utanför pisten. Högre farter och tyngre Äkare krÀver hÄrdare skidor med mer vridstyvhet. Gillar du lÄnga, lugna svÀngar vÀljer du ett par med lÄng svÀngradie och föredrar du tvÀra skÀr Àr det kort svÀngradie som gÀller.
Skidor för medelĂ„kare finns i de flesta typer och bredder. Beroende pĂ„ vad det Ă€r för sorts skida kan den vara 0â10 cm kortare Ă€n din lĂ€ngd. Medelskidor finns i bĂ„de mjuka och hĂ„rda varianter, sĂ„ det gĂ„r alltid att hitta en skida med bra balans mellan komfort och prestanda.
TĂNK PĂ ATT
- Hitta din balans mellan komfort och prestanda.
- Högre farter krÀver hÄrdare och mer avancerade skidor.
- Skidan bör vara cirka 0â10 cm kortare Ă€n du.
VISSTE DU ATT
Ett vanligt misstag bland medelÄkare Àr att köpa för enkla skidor. Investera hellre i ett par som ligger snÀppet över din förmÄga sÄ du fÄr chansen att utvecklas till nÀsta nivÄ.

Avancerad Äkare. Du Äker mycket skidor och vet vad du vill ha ut av din utrustning. Eller sÄ Àr du kanske en medelÄkare som har bestÀmt dig för att ta nÀsta stora kliv i utvecklingen. För den hÀr typen av Äkare ligger fokus helt pÄ prestanda. Nu gÀller det att skrÀddarsy egenskaperna efter dina behov.
För en erfaren Äkare mÄste skidan kÀnnas trygg och sÀker nÀr man kör riktigt fort, oavsett om du Äker i pisten eller utanför. Du behöver högre vridstyvhet pÄ bÄde mjuka och hÄrda skidor, samtidigt som du kan gÄ upp mer i bredd om du kör offpist. HÀr Àr det sjÀlvklart viktigt att inte köpa en för enkel skida, för dÄ mÄste du byta vÀldigt ofta.
Skidor för avancerade Ă„kare finns i alla möjliga sorter och varianter, sĂ„ det gĂ€ller att lista ut vad man gillar. Vill du ha nĂ„got snabbt och racevĂ€nligt till en hĂ„rd pist i Ă
re, nÄgot surfigt att jaga puder i Japan med eller ett par skidor som funkar hyfsat till allt?
TĂNK PĂ ATT
- VÄga fokusera helt och hÄllet pÄ prestanda.
- VÀlj en skida med mindre flex och högre vridstyvhet.
- Köp inte en för enkel skida.
VISSTE DU ATT
MĂ„nga avancerade Ă„kare vĂ€xlar ofta mellan flera par skidor â exempelvis ett par pistskidor med hög vridstyvhet och ett par breda freerideskidor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir Ă„kningen nĂ€stan alltid rolig, Ă€ven dagar nĂ€r det inte Ă€r favoritföret i backen.
SKIDOR FĂR BARN
SÄ ska du tÀnka nÀr du köper skidor till barn.

HĂ€r finns nĂ„gra generella riktlinjer: NĂ€r barnen Ă€r riktigt smĂ„, 2â4 Ă„r, ska skidorna nĂ„ mellan överkanten av bröstet och strax under hakan. För barn 5â7 Ă„r ska de nĂ„ mellan haka och nĂ€sa. För barn 8 Ă„r och uppĂ„t ska de nĂ„ till nĂ€san. Skidor med twintip kan dock vara cirka 5â10 cm lĂ€ngre jĂ€mfört med traditionell skidor.
I de flesta fall har barnskidor mycket flex, men om barnet har stor skidvana kan Ă€ven en nĂ„got hĂ„rdare skida passa. HĂ€r spelar Ă€ven vikten in. Men lika viktigt som en skida med rĂ€tt specifikationer, Ă€r att hitta en skida som barnet sjĂ€lv gillar â den mĂ„ste kĂ€nnas bekvĂ€m, vara kul att Ă„ka pĂ„ och vĂ€cka Ă„klust.
Fokus nÀr barnen Àr smÄ Àr alltsÄ en lÀttÄkt skida som gör det roligare att vara i backen. NÀr de blir lite Àldre Àr det viktigare att skidan hÀnger med barnets ÄkarförmÄga. à ker ni mycket kan det dÀrför absolut vara vÀrt att investera i en mer avancerad barnskida, annars blir det skidan som sÀtter ribban för hur mycket barnet kan utveckla sin Äkning.
TĂNK PĂ ATT
- Köp aldrig en för lĂ„ng skida till ett barn â det kan vara farligt.
- Twintip gör skidan mer lekfull och lÀtthanterlig.
- LĂ„t barnet vara med och vĂ€lja â skidan ska vĂ€cka Ă„klust.
VISSTE DU ATT
à ker ni mycket, blir det snabbt mer ekonomiskt att köpa skidor till barnen, istÀllet för att hyra. Dessutom vÀxer ÄkglÀdjen om barnen har sina egna skidor.
ORDLISTA
HÀr listar vi nÄgra nyckelord inom alpin skidÄkning.

KÀrna. Materialet som skidans inre bestÄr av.
Belag. Underdelen som har kontakt med snön.
StÄlkant. Kanten som ger fÀste nÀr underlaget Àr hÄrt.
Spann. Upphöjd del under foten.
Bindning. FÀstet för pjÀxan pÄ skidan.
Twintip. Skidans spetsar Àr uppböjda bÄde fram och bak. Alla parksidor har twintip, men Àven mÄnga barnskidor för att de ska bli mer lekfulla. TÀnk pÄ att du förlorar Äkyta pÄ dessa skidor, sÄ de bör vara lika lÄnga som du eller bara nÄgon centimeter kortare.
Rocker. Enkelt uttryckt en upphöjning av tip och/eller tail pÄ skidan. Rocker ger bÀttre flyt i mjuk snö och gör det lÀttare att svÀnga med lÀgre risk för att kanten ska fastna i snön. Rockerprofilens konvexa figur finns idag pÄ nÀstan alla skidtyper.
Camber. Den traditionella profilen med en uppÄtgÄende del (spann) pÄ mitten av skidan som gör att den buktar upp frÄn marken. Den konkava figuren krÀver mer exakt svÀnginitiering, men erbjuder fantastisk precision med fjÀdrande kraft i pist och pÄ hÄrdare snö.

Vridstyvhet. Hur hÄrd en skida Àr frÄn kant till kant. Ju mer du kan vrida skidan nÀr du hÄller i den framtill och baktill, desto mindre vridstyv Àr den. En skida med hög vridstyvhet krÀver mer fart för att svÀnga och passar i regel bÀttre till erfarna Äkare.
Flex. Hur hÄrd en skida Àr frÄn tip till tail. Ju mer skidan böjer sig nÀr du hÄller i spetsen och trycker pÄ mitten, desto mer flex har den. En skida med mycket flex Àr lÀttare att svÀnga med och passar bÀttre till nybörjare eller Äkare som vÀger lite mindre.